onsdag 7 januari 2015

Stjärnorna faller i natten nu




Hej bloggen,

jag lever! Tog en oplanerad paus i december på grund av mycket arbete och lite tillgång till dagsljus att fota projekt i. Julen har varit fin. Jag var hemma hos föräldrarna i Göteborg, myste runt, tände levande ljus i granen, föråt mig på fikon, sjöng Hell dig julafton i Örgryte Nya, drack för många drinkar med kusinerna och älskade de två dagarna med snö i Delsjöskogen, rakt utanför fönstret. Längtan just nu efter att åka norrut till snö och skidor, den är stark. Kanske är den ovanligt stark eftersom jag inte har varit så ledig i jul som jag hade önskat, ety jag hade deadline i söndags. Men dessförinnan hann jag med ett härligt nyårsfirande som, efter många g&t sittandes på ett golv i nyårsnatten, iförd mina bästa italienska juveler, avslutades med en jordgubbsmunk på Donau Bageriet vid halv sex-snåret på morgonen. Ett gott omen inför 2015. Men ändå, jag märker i kroppen att jag inte har fått de där kravlöst lediga mellandagarna, jag har inte hunnit läsa böcker från pärm till pärm eller gå långa promenader. Däremot är den här veckan lugnare. Eftersom jag innerst inne är en medelålders man så har jag lagt upp mitt arbete så att jag också kan titta på sport. Den här veckan är det ju Tour de Ski, skidårets höjdpunkt näst VM, och oh lord vad jag njuter av att sitta i soffan, dricka kaffe, sticka och titta på skidor. Jag är rätt övertygad att det som hindrar mig från att på allvar jobba för mycket är mitt sportintresse.Touren visade sig även ha en disciplinerande verkan så till vida att jag i söndags arbetade i tolv timmar utan att en enda gång gå in på varken Facebook eller Instagram eftersom jag följer Svenska skidlandslaget, SVT Sport samt enskilda åkare och inte ville riskera att råka se några resultat innan jag själv hade hunnit se loppen. Vad jag däremot gjorde i min mikropauser var att spinna. Jag hade förberett små tussar av fibrer som jag hade lagt fram och så spann jag en tuss per paus. På så vis stod jag också regelbundet upp. Det kanske inte fungerar att ställa sig och spinna mitt i ett kontorslandskap, men vid vissa tillfällen krävs det drastiska metoder. 



En annan sak som jag hann med i Götet var att träffa den västsvenska delen av Swedish Yarn Mafia på en stickfika hemma hos Petra i Kålltorp. Oerhört härligt att se delar av gänget igen! Jag fotade knapp någonting under tiden, så en närbild på Moas fantastiska drottning Silvia-blå Siri får tjäna som illustration.

Inga kommentarer: