fredag 27 september 2013

FO: Diamond Grid Cowl

Nu är det höst och jag behövde en ny cowl. Jag tog fram ett enkelt diamantmönster som jag använde mig av och stickade den typ av cowl som jag gillar bäst: stor, chunky och virad bara ett varv runt halsen. Svart är visserligen inte världens mest underhållande färg att arbeta med, men så himla användbart ibland. Dessutom kompenserade det härliga garnet, Malabrigo Rios, för nyansens eventuella tråkighet. Jag avmaskade den för ett par veckor sedan och cowlen har varit på var och varannan dag sedan dess. Nedan syns den oblockad på söndagspromenad:








Nu ska jag lämna ze office och bege mig mot Malmö och post post-seminarium. Hoppas att ni får en härlig helg!

onsdag 25 september 2013


Även om jag är just nu är inne i vad som känns som en intensiv sjalperiod så vill jag ändå sticka ungefär samtliga koftor (alltså jag vet att det egentligen är skillnad på en kofta och en tröja, men jag kallar allt för koftor) ur senaste Knitscene. Läste om den på Marias blogg och föll för så många möster att jag faktiskt köpte tidningen. Framförallt är jag sugen på Fabrication Pullover och Emmanuelle Sweater (och Praline! Och Rock Candy!). 

<3 popfärger och intarsia! Knitscene får dessutom en guldstjärna i kanten eftersom jag tycker att den innehåller mer redaktionellt material än många andra sticktidningar som mer är som rena mönstersamlingar.

tisdag 24 september 2013

En sån bra helg va

Min helg rymde så många saker jag tycker om: 


Att hänga upp en ny vintageklänning i badrummet för att mjuka upp sömmarna i värmen och ångan av min dusch för att sedan sätta på mig den, måla naglarna blodröda och få lov att hålla en föreläsning om organisationen av tid i antikens Rom inför en grupp potentiella donatorer till universitetet för att därifrån springa till Lindas disputationsfest, känna sig så stolt över att känna en sån geniperson och träffa alla andra tiopoängare till gäster. 

Att vara först på plats i biskopshuset.
 Att ge en fellow stickare och nybliven doktor garn i nyansen lager.

Att på lördagen smita in på Erikshjälpen en precis före stängning och överraska mig själv med att komma ut med ... en cape? Kunde ej motstå, känner redan att de är de bäst spenderade knappa trehundra kronorna på länge. Den är så himla varm och tänker att den kommer att bli perfekt i vinter över en festklänning, jag kommer att gå omkring som ett eget litet värmeverk. Enda invändningen mot detta pacificerade kvinnoplagg är att jag är lite osäker på vad jag ska göra de tyrannosaurus rex-armar en lätt får i cape. Tänker mig antingen långa handskar, alternativt att jag stickar mig en muff.

Att mysa runt i Kulturnatten lördagkväll, höra Johanna sjunga opera och Kalle Lind bli Hyllad.

Att ägna hela söndagen åt att bruncha med Linda, Sofia & Kristina och fortsätta därefter fortsätta att hänga i Lindas soffa, prata och sticka. Har hunnit slutföra ett par saker, men det får bli egna inlägg pga måste nu förbereda klart morgondagens undervisning. Tre timmar kejsarbonanza väntar!



måndag 16 september 2013

Tack!

Vad jag älskar blogg- och stick!-världen när en får smarta kommentarer med en gång! Tack Elin och Linnéa, det är klart att jag kan testa stickfastheten genom att sticka runt på strumpstickor eller magic loop istället för att lägga upp jättemånga maskor på vanligt sätt på rundsticka, dooh! Ibland undrar jag om jag tillhör begåvningsreserven trots allt...

Apropå Tin Can Knits, om någon skulle bli sugen på deras mönster så har de 19-26 september ett erbjudande om att köpa två mönster (eller en e-bok och ett mönster) men bara betala för ett. Om en klickar på "use coupon code"-knappen och fyller i koden BACKTOKNIT så blir ett mönster gratis. (Jag fick koden i ett nyhetsbrev men det stod uttryckligen att den fick spridas i olika fora, så no worries!)

Tin Can Knits - Handmade in the UK

Emily Wessel från snitsiga designduon Tin Can Knits (som exempelvis ligger bakom Snowflake) släppte i somras en bok som heter Handmade in the UK och innehåller mönster (och teckningar!) som är inspirerade av hennes flytt från Kanada till Storbritannien. Det rör sig om tio mönster som alla innehåller spets på ett eller annat sätt och som är stickade av garn från brittiska indiemärken. Eftersom jag vill sticka cirka allt i boken så beställde jag den, inte bara som e-bok utan också fysisk bok. För bara 150 kronor kom den hem till mig, signerad av Emily och allt.

Jag tänkte först börja med att sticka Bonny i Juno Alice Lace vilket är samma garn som är föreslaget i mönstret, och var ett av de garn som jag beställde från Loop i somras. Jag stickar sällan provlappar pga tråkigt, men eftersom det uttryckligen står att stickfastheten är extra viktigt för det här mönstret så gjorde jag, om inte en provlapp, så ett litet test, vilket bara gjorde mig mer konfunderad över hur jag ska göra, så varning för stickfasthetsält nedan.

Jag vet att det bästa är att teststicka en provlapp runt om det är rundstickeprojekt, men eftersom garnet är så tunt så skulle jag behöva lägga upp så många maskor för att de ska räcka runt, även om jag väljer den kortaste kabeln. Hur gör ni i sådana här lägen? Biter ihop och lägger upp så många maskor som krävs?

 Nu har jag inte gjort en rund provlapp, men jag teststickade lite fram och tillbaka på rundstickorna för att se om jag i alla fall låg på rätt antal varv/inch. Det gjorde jag inte. Alls faktiskt. Jag såpas löst att jag brukar använda en stickstorlek mindre i de projekt där stickfasthet är viktigt. Grejen med Bonny är att den blir så stretchig att en rekommenderas att välja en storlek en till fyra inches mindre än ens egentliga mått. Jag skulle visserligen kunna minska en storlek för på grund av det och en eller två på grund av att jag stickar för löst och således lägga upp för en typ extra small, men jag är rädd för att det färdiga plagget då skulle se utdraget ut på, eftersom jag har såpass många färre maskor än vad jag borde.

Som en dellösning har jag beställt ändstickor i storlek 3 mm istället för 3.5 mm som mönstret anger. Jag använder Dreamz från KnitPro som standard, men jag hittade ingen svensk återförsäljare som säljer lösa ändstickor till den serien, så jag frångick mina färgkoordinerade älsklingsstickor och köpte Nova Metal istället. Jag var först inne på Symphonie Woods eftersom det är samma trä som i Dreamz, men med tanke på min allmänna klumpighet tänkte jag att det är smart att satsa på metall när det gäller tunna stickor. Förhoppningsvis kommer jag inte att bryta av dem (och förhoppningsvis kommer inte metallen att göra att jag istället tappar alla maskor). Vi får se om det hjälper.

I alla fall har detta lett till att jag just nu är lite tjurig på Bonny och är istället inne på att sticka strumporna Winding Way. I Tin Can Knits startades det igår en KAL och jag har bestämt mig för att hänga på, antingen som en morot att ta tag i Bonny och den hopplösa stickfastheten, eller för att sticka mitt livs första par sockor. Time will tell.





Helgen

Hej och glad måndag på er! Hoppas att alla har haft en fin helg. Min klocka ringde den omysiga tiden 05.30 i lördags eftersom jag skulle åka till Stockholm över dagen. Tidpunkten kompenserades dock fullständigt av världens vackraste busstur till Sturup - soluppgång, dagg, skånska slätter, rådjur som betade. Jag anlände till flygplatsen fullständigt naturlyrisk. Det var så vackert att jag inte tog upp telefonen och fotade, det var liksom för magiskt. Anyways, anledningen till mitt Stockholmsbesök var Klassikerförbundets styrelsemöte, så jag ägnade helt enkelt dagen åt att diskutera klassiska språk och dess framtid, vilket ju är något av mitt favoritämne. 

Tågresan hem samma dag ägnade jag åt andra favoritaktiviteter: fyra timmar av stickning och senaste avsnittet av stickpodden varvades med hetsläsning av Eld inför att sista delen i Engelsforstriologin släpps i november. (Jag började att läsa Cirkeln i torsdags, fortsatte med Eld som jag avslutade i lördags, dvs jag läste cirka 1200 sidor på tre dagar, det verkar alltså inte bättre än att jag har gått i tonår igen och fullständigt slukläser ungdomsböcker.) Efter den intensiva lördagen ägnade jag gårdagen åt att sova, promenera, fika, sticka, rösta i kyrkovalet samt laga världsgod middag i form av att jag och Micke gjorde allt vi kom på som är gott samtidigt: rödbetsbiffar, hasselbackspotatis, rödvinssky, kantareller och vinbärsgelé. Vegetarisk söndagsmiddag ftw!

Och så har jag äntligen förstått att det är höst. Jag älskar i vanliga fall hösten, men i år, med Rom och allt, har det liksom känts som om det har varit arton grader varm i ett halvår, men igår, äntligen: kyla! krisp! löv! höst!


fredag 13 september 2013

FO: Grand Place till Petter

Förutom flugan så ville jag ge Petter något mer, och, eftersom han ofta kommer insvept i stora halsdukar, så stickade jag en riktigt stor cowl åt honom. Mönstret är Grand Place av Mer Almagro och jag gillade det riktigt mycket. Eftersom det dels stickas med så tjockt garn och stickor 8 mm och dels är så variationsrikt med olika maskkombinationer så gick det verkligen supersnabbt att sticka. I diskussionen om stickade presenter håller jag verkligen med om att det är bäst med mindre projekt, men vill lägga till även stora chunky projekt till listan eftersom de går himla snabbt att göra. 

Grand Place är formad som ett timglas och förkortade varv gör att den går att dra över huvudet som en huva om det regnar eller snöar. Jag följde mönstret helt med undantag för en extra repetition av ett rätstickat band. Det gjorde jag i lila för att bryta av och jag bytte färg på ett avigt varv för att jag, i alla fall i det här fallet, gillar effekten som det gav. Enda lilla invändningen som jag kan ha var att det var svårt att göra wrap and turn med så tjockt garn utan att det lämnade synliga hål.

Garnet är Osprey från Quince & Co som på samma gång lyckas vara mjukt och chunky och samtidigt vara vältvinnat, liksom lite krispigt och ge en väldigt tydlig maskdefinition.  Det är Micke som är modell på bilderna och han har redan önskat sig en egen och jag tror att jag kommer att sticka den i samma garn, så himla lovely var det. 




FO: en fluga till Petter

I måndags fyllde en av mina bästa vänner, nämligen Petter, 30 år! När han kom och firade påsk med mig i Rom i våras så bar han en tjusig virkad fluga och, när jag sa att jag gärna kunde göra en till åt honom, önskade han sig det i present. I veckan var det alltså dags att överlämna den i samband med ett härligt champagnemingel. 



Best friends forever vid Hadrianus' villa utanför Tivoli.

Jag inspirerades av mönstret i Theo Sundhs (som har den härliga bloggen Crochet Bloke) bok Virkat för män som pappa lämpligt nog gav mig i våras. Men istället för bomullsgarn använde jag Silkbloom Fino från BC Garn för att få fin lyster och ge flugan mer en känsla av cocktailparty än progg. Lila är Petters favoritfärg och blå är min, så den blå randen virkade jag in som en påminnelse om vår vänskap. Istället för att virka även själva bandet så monterade jag den färdiga flugan på en gördel från en vintagefluga som jag köpte på Erikshjälpen (hurra för återbruk!), både för att ge den stadga och vara säker på att den skulle passa. Eftersom det var en present kunde jag inte prova den på Petter i förväg, och då kändes det säkrast med ett justerbart band. 





torsdag 5 september 2013


Eftersom vi ändå är inne på temat Quince & co och bulky garn så blir veckans favorit Caribou Scarf av Pam Allen som är stickad i just Osprey och mönstret kommer från Quince & co - jag är svårt förtjust i både strukturen och färgen! Utan att låta allt för sponsrad (vilket jag ju såklart inte är, även om de gärna hade fått ösa garn över mig) så gillar jag verkligen deras mönster, de är enkla med en twist och i rena färger. Spana in på Rav här

Men nu ni, nu ska jag återigen åka till Malmö (åh, älska Skåne för alla korta avstånd!) för att -ta-daa- gå på Stickklubb Malmös allra första möte. Det ska bli så kul att den drar igång och jag ser verkligen framemot att träffa alla som hittills bara varit profiler på Ravelry. Woop woop!

Förbjudet?

Tjockt garn (Osprey från Quince & co) och stickor 8 mm - det känns som om det går nästan förbjudet fort att sticka? Jag gillar visserligen att hålla på och peta med tunt garn och tunna stickor, men det här är onekligen en skön kontrast... 


onsdag 4 september 2013

Lycka, så himla köpbart ibland

Igår hade jag en så ultimat dag alltså. Efter att ha varit på ett jobbmöte och blivit lovebombad av människor som jag aldrig träffat förut så gick jag inom Tant Hulda, en jättefin vintagebutik här i Lund, där jag provade en 60-talsklänning som satt som en smäck. När jag gjorde ett litet lyckligt piruettmove ut ur provrummet så sa butiksägaren att de har en till, uppsydd efter samma mått men i ett annat tyg, och båda visade sig vara blåmönstrade och till halva priset och när jag inte tror att det kunde bli bättre så säger hen att de i slutet av månaden kommer att börja sälja garn i retrofärger med matchande vintagemönster. Alltså, hur bra får det bli? Älskar vintagekonsumtion, både pga av snygghet och gott miljösamvete. 

Dessutom avslutades dagen med att jag fick ett mail från en student vars intyg som jag hade skrivit hade hjälpt hen att komma in på sin drömutbildning i Kanada, så karma på det.  

Nu däremot är jag som en liten svettig fläck eftersom jag för första gången har varit med om att behövt avvisa ett antal studenter i dörren pga av (över)full kurs och sal och sedan improvisera en föreläsning i tre timmar tillsammans med en kollega eftersom ordinarie föredragshållare fick förhinder i sista stund... svettigt men kul! Men nu ska jag samla ihop mig och åka till Malmö (veckans tema) för aw med ze boyfriend och tiopoängspersonerna Johanna och Torbjörn. Har på mig en av klänningarna vilket har hjälp mig genom dagen, men hinner inte fota just nu. Återkommer! 

tisdag 3 september 2013

Semester: garn

I väntan på foton på vad jag stickat (dvs i väntan på att jag ska åka till Malmö där den bra kameran finns) så tänkte jag snitsa ihop ett inlägg med sommarens garninköp. Eftersom jag har en ganska så liten stash (till och med jag insåg att jag inte kunde släpa med mig obegränsade mängder garn hem från Rom) så har jag känt mig fri att fylla på den nu när jag är hemma (vilket jag borde sluta med ungefär nu.

Det började med att jag dagen innan vi lämnade Italien beställde ett litet välkommen-hem-paket till mig själv från Garnkorgen (jag vet att alla påpekar det, men jeez vad snabbt de levererar! Jag beställde ganska sent på eftermiddagen och paketet låg och väntade på mig när jag kom hem nästa dag). Jag har varit nyfiken på Madelinetosh och speciellt deras blåa nyanser och när Garnkorgen hade två av drömfärgerna hemma kunde jag ej motstå. Beställde två härvor vintage var i färgerna fathom och lapis och de är verkligen totalt dreamy. Dör lite. Frångick min princip om att bara köpa garn till redan bestämda projekt för herregud, vad kan jag inte göra med det? 

Några dagar efter hemkomsten åkte jag till landet där ännu ett magiskt paket låg och väntade på mig, den här gången från Loop. Eftersom jag var hemma i Lund så få arbetsdagar vågade jag inte chansa på att pricka in en leverans som måste signeras, utan beställde direkt till Orust, speciellt eftersom garnet var tänkt till semesterns projekt.

Ett märke som jag har varit nyfiken på är Quince & co, framförallt för att de har så fina solida nyanser (ibland vill en ju bara ha solida färger, faktiskt ganska så ofta om en frågar mig). Jag köpte två kvaliteter: Finch och Osprey. Finch är ett fingering-garn och så himla spänstigt och härligt, det hoppar liksom mellan stickorna. Jag köpte tre i den mörkblåa nyansen pea coat och en i rosa rugosa. Vad det blev ska ni strax få se. (Förlåt för bildkvalle, fotade med mobilen och det är himla svårt att göra färgerna rättvisa, speciellt de lite mörkare nyanserna.)




Osprey är ett riktigt chunky arangarn, här i nyanserna kumlien's gull och crocus. Vad det har blivit väntar jag lite med att avslöja ety det är en present.




Juno Fibre Arts är ett brittiskt märke som drivs av Asti Grafham som färgar sina garner i sin egna studio. Alice Lace är ett litet under av 70% baby alpaca, 20% silke och 10% kashmir, här i nyansen dusk som är sådär lite vintagematt, om det nu är ett adjektiv. Fint är det hursom, och supermjukt. Vad det ska bli ger mig just nu lite ångest pga stickfasthet, men vi återkommer till det också.



Slutligen låg en härva Madtosh även i mitt Loop-paket eftersom en nyans som jag har haft ögonen på nästan lika intensivt som de blåa är laurel. Antikhistoriker som jag är kan jag icke motstå lager. Garnet är deras merino light och jag tänker att det ska bli en sjal med lövmotiv av något slag, alternativt att det ska få sällskap av fler härvor och bli en botaniskt inspirerad kofta (ja, jag frångick principen om färdigt projekt igen, jag veet). 



Förutom ovannämnda paket skedde ett litet garninköp även när jag var i Göteborg. Efter att ha sovit över hos min kusin ute på Öckerö kom jag in till stan en tidig morgon. Jag satte mig på Cigarren på Järntorget och drack kaffe och efter att ha hängt på låset till Myrorna så gick jag sedan till Garnfabriken på Linnégatan där jag aldrig varit förut. Fin garnaffär, supertrevlig person i kassan och jag kunde inte motstå en härva mohairgarn från Colinette i en nästan självlysande cerise nyans. Även om jag av högst oklar anledning har börjat gilla rosa och cerise så ska nog just det här få bli handledsvärmare att ge bort. 



Semester: Orust

Eftersom jag jobbade i Rom juli ut hade jag sen semester i år. Och eftersom jag har varit utomlands i drygt ett halvår ville jag mest mysa runt hemma, vilket jag gjorde. Merparten av tiden tillbringade jag i sommarhuset på Orust med att göra saker som detta:


Men jag hann även med en hel del stickande, vintageshoppande, Göteborgshäng samt en helg på Öland, vilket får bli egna inlägg.

måndag 2 september 2013

Höstpeppen

... och vi är tillbaka! Idag är det så himla mycket höst, även om jag försöker trotsa det med ett av sommarens klänningsfynd. Men höst är pepp ändå, framförallt på att vara tillbaka i Lund bland alla vardagsviktiga personer, på att vara tillbaka på institutionen och arbeta upp skrivtempot och på kunna vira in mig i överdimensionerade halskragar igen. Och på att kunna sticka överdimensionerade halskragar!


Nu ska jag hoppa på bussen till Malmö för att dricka den lilla måndagsölen med Jonas. Vi hörs snart igen!


Klänning: Beyond Retro. Stökigt hem: mitt eget.