onsdag 27 november 2013

Angora

Just nu fylls media av bilder på plågade angorakaniner från Kina som skrikandes får sin ull bortsliten innan de lämnas ensamma och chockade i för små burar tills tre månader har gått och allt upprepas igen. 

Det är givetvis alldeles fruktansvärt och jag kan inte låta bli att tänka på angoragarn och hur det egentligen produceras. Jag, vegetarian sedan sexton år tillbaka som aldrig någonsin skulle köpa vare sig päls eller dun, känner mig pinsamt okunnig. Jag har försökt leta efter angoragarn som är tillverkat under djurvänliga former, exempelvis har Rowan gått ut med att deras Angora Haze ska vara det, men nu framkommer uppgifter att även det delvis innehåller ull från kinesiska kaniner. Det är helt enkelt väldigt svårt att spåra exakt varifrån ullen kommer. Jag skulle vilja hitta en svenskproducerat angoragarn där uppfödaren kan redogöra exakt för kaninernas livsvillkor, men fram tills jag har lyckats med det så kommer jag att ta mitt konsumentansvar inte att köpa något alls som innehåller angora. Och såklart fortsätta att stödja Djurens Rätts arbete. Gör det du också, tillsammans kan vi göra skillnad!

2 kommentarer:

Kim sa...

Jag känner precis som dig, jag har tänkt på detta med angora och att den förmodligen inte är framställd på så himla bra sätt. Men av någon anledning så antar jag att förhållandena ska vara bättre när det går till att göra garn istället för kläder, utan någon som helst grund. Är nog någon del av mig som inte riktigt vill veta heller, jag äter i kött för att produktionen är fruktansvärd och ohållbar, jag bär inte päls av samma skäl, jag köper bara rättvisemärkt kaffe. Kan bli så arg över att saker inte bara kan vara bra så jag slipper ta ställning konstant.

Lovisa sa...

Ja, visst är det konstigt? Jag har haft någonslags tanke om att garn framställs schysstare än kläder för att det typ är hantverk, helt grundlöst och utan analys och jag är ju väl medveten om att djur i övrigt mycket sällan behandlas väl inom vilken näring med vinstintresse det än är. Men jag håller helt med dig i känslan om att bara i bland kunna få pausa från ställningstaganden...